måndag 25 mars 2013

Att känna sina målgrupper

Pragmatism slår ideologi
Väljarna, dvs alla röstberättigade i vårt land, väljer utan tvekan pragmatism före ideologi. Vilka är partierna på frammarsch och vilka har det jobbigt? Även om det är en grovt förenklad beskrivning av skillnaderna mellan å ena sidan Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet å andra sidan Folkpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet är en av skillnaderna att de första inte på något sätt "besvärar" befolkningen med ideologiska budskap och de styrs inte hårt av starka ideologiska begränsningar. De har självklart någon form av kompass men de talar framförallt om frågor som berör och engagerar deras utvalda målgrupper. De talar om upplevda vardagsproblem och de föreslår konkreta förbättringsåtgärder. Att MP är extremt naiva inom många områden gör inget då de sannolikt kan nå en naiv målgrupp som ger dem minst 4% av väljarna över tid. I synnerhet om de sitter i opposition eftersom de då kan ge sken av att kunna göra ordentlig skillnad om de kommer till makten. I min värld är Centerpartiet fortsatt ett parti som attraherar människor som förstår att företagsamhet, grön omställning, makten så nära den enskilda människan som möjligt och en god generell välfärd är den klokaste vägen framåt. Centerpartiets möjliga målgrupp har traditionellt varit pragmatiska människor. Att känna sina målgrupper förutsätter att man aktivt lyssnar till dem. Hur kan man annars företräda dem? Kul att DNs ledare idag håller med mitt uttalande som jag gjorde på TV4 riksnyheterna igår kväll om ideologiernas lilla värde i kommunikaitonen med medborgarna.  Det är väl en representativ demokrati vi har? Eller är det en demokrati för de verklighetsfrämmande som fortsatt sitter i sina slutna rum, om än "öppna för alla" med en konjak och en cigarr och tänker fram de rätta tankarna? Vissa tycks tycka att det är ok så länge kvinnor är med och dricker och röker... Även DNs ledare tycks dela min slutsats. Vad tycker du?
http://www.dn.se/ledare/signerat/rasismen-kan-vara-en-smitta

Vägen mot framgång
Vägen mot framgång är fylld av hårt arbete. För att lyckas måste man också ha erfarna och duktiga människor som bidrar i arbetet. Entusiasm, god vilja och hårt arbete räcker oftast inte. I synnerhet i en värld som styrs av att man får många människors förtroende. Det viktigaste för framgång för ett företag eller för ett politiskt parti är att förstå sina målgrupper. Det gäller även en elitidrottshens tränare. Idag kan man läsa ett födelsedagsporträtt om Yannick Tregano  i UNT. Tyvärr kan jag inte länka till den då UNTs sajt varit nere under hela dagen. Ett av hans tydliga budskap är att bara genom att ordentligt förstå/känna dem han hjälper kan han stötta dem mot stora framgångar. Hur svårt kan det vara?

2 kommentarer:

  1. Jag röstar hellre på erkänt duktiga människor som har en lite småtråkig ideologi än på oduglingar som gömmer sig bakom vackra utopi ideologier utan täckning.

    SvaraRadera
  2. Du är uppenbarligen i gott sällskap.

    SvaraRadera