fredag 1 november 2013

Försvars och krishanteringsförmåga

Gemensamt ansvar
Har precis varit på säkerhetskonferens under ledning av Länstyrelsen i Uppsala. Länets högst ansvariga politiker, militärer, poliser och ledande tjänstemän går igenom säkerhetsperspektiv och nätverkar för att öka vår gemensamma förmåga när kriserna kommer och människoliv, djurliv, unika miljöer och egendom ska skyddas och räddas. Redan förra året fick vi lära oss att svensk försvarsförmåga börjar bli betydligt bättre och att det till stor del handlar om att förstärka hemvärnet och samverkan försvar och övriga samhällsaktörer. Det var positivt. I år förstärktes budskapet om att Sverige återigen ska kunna avskräcka från anfall. Från drygt 500.000 man som tidigare kunde inkallas vid större konflikter har vi idag endast 55.000 yrkessoldater. Säkerligen är organisationen övertung i toppen efter alla neddragningar.

När värnplikten fanns kostade den genomsnittlige soldaten endast 70.000 kr per år. Idag, med yrkesarmé, är siffran 350.000 kronor. Skillnaden är viktig att reflektera över kopplat till Försvarets uppdrag att stötta t ex en kommun vid kriser. Tidigare fanns både fler soldater tillgängliga för t ex hjälp med snöröjning och evakuering av insnöade i områden utan el samt de var 5 ggr så billiga att nyttja i samhällets tjänst. Vad tror du om att vi återinför någon form av värnplikt och kopplar den till Hemvärnet? Vad skulle vara bra och dåligt med en liknande ny ordning? Jag tror det är viktigt ur många perspektiv. Bl a för att ha bättre krisberedskap men också som en av metoderna för att inkludera nysvenskar bättre i det svenska samhället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar