onsdag 15 januari 2014

Nya plikter i samhällskontraktet?

Löser sig problem av sig själva?

Finns många sätt att lösa problem
Vissa människor tycks tro att stora problem, eller utmaningar som vissa hellre kallar dem, löser sig själva och sopar dem under mattan. Jag hör inte till personerna som tror på sådant och fegar ut från att vrida och vända på utmaningar för att förhoppningsvis hitta lösningar som är kloka att testa.

1964, året då jag föddes, höll Socialdemokraten Olof Palme ett ur svenskt perspektiv historiskt politiskt tal. Han sa bl a "att politik är att vilja" och att det inte finns några givna svar på våra samhällsproblem. Även om det aldrig funnits någon naturvetenskaplig sanning inom samhällsvetenskapen sade Palme i samma tal att "det finns inte längre någon absolut sanning utan åtminstone två eller tre tänkbara sanningar, beroende på vilka värderingar man utgår ifrån och hur man tolkar en komplicerad verklighet". För att med trovärdighet kunna driva någon linje måste politiker alltid våga ställa frågan varför något är som det är och testa vettigheten, i sin tid, med för och motargument. Hederligt akademiskt hypotetiskt arbete med andra ord. Eller bondförnuftiga resonemang runt ett problem för andra. Politik är inte bara att vilja utan man måste våga se problem och sakligt ompröva tidigare sanningar och öppet våga resonera om lösningar. Man måste, om det handlar om allas bästa, använda både hjärta och hjärna i det politiska hantverket.

Maximal självförsörjning och självständighet
Vad är det som döljer sig bakom retoriken om massarbetslöshet? Kan det vara så att utmaningarna nästan uteslutande handlar om +55 åringar, lågutbildade, invandrade födda utanför Europa och funktionshindrade? I t ex Södertälje tillhör 80% av dem som är arbetslösa någon eller några av ovan fyra grupper. Bland landets cirka 250.000 så kallade utsatta arbetslösa finns väldigt många som flytt från fruktansvärda förhållanden i Syrien, Irak, Afghanistan och Somalia. Inget konstigt med det men om vi vill att även dessa nya invånare så snabbt som möjligt ska bli självförsörjande och självständiga krävs nytänkande och ett mycket bättre integrationsarbete! Om vi inte lyckas att integrera många fler av nysvenskarna att bli självförsörjande, genom att ge dem bättre verktyg som Invånartjänst, individanpassade utbildningsprogram och lärlingssystem så går vi en allt farligare framtid till mötes.

Plikt?
Förr hade de relativt sett fria svenskarna friheten i utbyte mot plikten att betala skatt och att göra vapentjänst om kronan och tingen kallade. Vi har fortfarande plikten att betala skatt, om vi tjänar några pengar. Fler behöver tjäna pengar i Sverige. Vi har inte längre plikten att satsa vårt liv i vapentjänst. Kan det vara bra och rimligt, för att hålla ihop och försvara välståndet i Sverige, att införa nya plikter som ersätter vapentjänsten som plikt mot det gemensamma? Varför inte? Kan Invånartjänstsplikt för alla med försörjningsstöd och arbetsförmåga vara klokt? Kan något års politikerplikt under ett par år och innan 50 vara klokt? Kan Medborgartjänst, kopplat till Hemvärnet, för alla innan 21 och alla nyinvandrade upp till 50, under 3-6 månader vara klokt? Försök tänka efter vad som kan vara bra och vad som kan vara dåligt med dessa exempel på nya möjliga plikter mot det gemensamma! Vi måste , och jag vill, lösa problem. Vill du? Ingen av rikspartiledarna talade om rättigheter och skyldigheter i dagens partiledardebatt. Jag tror Uppsalaborna och svenskarna är kloka. Jag tror inte de går på att man bara kan få utan att vi också måste bidra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar