måndag 28 juli 2014

Spårtrafik, bad och asylboenden

Utveckling av närsamhället
Uppsala växer så det knakar. Bristen på bostäder är stor. Stora förändringar kommer att ske de kommande tio åren. Kommande val är viktiga för att de ska bli mer bättre än sämre. Exempel på samhällsutmaningar är om vi ska skapa rum för och investera i spårvagnssystem, om vi ska göra de centrala delarna av Fyrisån lämpligare för bad och hur vi bättre ska hantera asylsökande och integrationsarbetet.

Spårvagnssystem?
Istort sägs Uppsalas befolkning vara delat för och emot spårvagnssystem i centrala kommunen. Lite intressant att FP bl a motiverar sitt motstånd mot spårvagn med att det försämrar för cyklister. Intressant då MP är "religiöst" förälskade i spårvagnar men också positivt inställda till cykeln som färdmedel. För Centerpartiet och mig handlar det återigen om pragmatism. Vi kan tänka oss spårsystem om det är uppenbart smartare än avancerade och mer flexibla bussystem och om investerings, drifts och underhållskostnaderna är rimliga i förhållande till alternativ som bussystem som BRT. Och staten står för stora delar av finansieringen. Innan vi tycker tydligare vill vi se kostnadsuppskattningen och en konsekvensanalys. Tycker du Uppsala ska investera i spårvagnssystem?
lhttp://www.unt.se/uppland/uppsala/uppsala-oenigt-om-spartrafik-3233335.aspx

Bad i Fyrisåns centrala delar?
Klart är att vi ska investera ännu mer i att göra Fyrisån ännu mer tillgänglig och hälsosam för invånare och besökare. Idag har jag badat i Fyrisån i centrala Uppsala. Det var härligt och vattenkvaliteten är bra så länge det inte regnat på några dagar. När det regnar rinner allt för mycket skit ner i ån som behöver några dagar för att brytas ner och strömma bort. Vi behöver utveckla och förbättra vårt begränsade vatten bättre!

Mycket dyra asylboenden
Asylboenden är en dyr historia för oss svenskar och det betalas via statens skatter. Bl a Bert Karlsson, fd delad partiledare i Ny Demokrati, tjänar åter massor på asylboenden. Det måste vara smartare att staten köper baracker och ställer hos kommuner och att dessa baracker sedan tillfaller kommunens bostadsbolag som billiga småbostäder. Då kan staten både lösa sitt eget problem med att hitta bostäder till asylsökande samtidigt som de bidrar till att minska landets bostadsbrist. Varför gör inte staten så? Får staten bara slösa med skattepengar och inte investera för att minska de höga löpande kostnaderna? Hur löser staten "krona för krona" finansieringen när migrationspolitiken tycks kosta väldigt mycket mer än planerat? Skärs det ner på universiteten? Läggs Arbetsförmedlingen ner? Varifrån tror du regeringen hittar finansieringen?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar