söndag 7 augusti 2016

Inte bara negativ populism

Barnens bästa
Vi lever i en mycket komplex och upplyst tid. Samtidigt bär vi människor på "enkla" traditioner och regler som syftar till att vägleda oss i hur vi bör leva våra liv. Religioner är starka sådana levnadsinstruktioner. Som jag skrev igår finns inom alla religioner också en mängd olika tolkningar som strider mot varandra. Ofta i blodiga kamper.

Tänk om barnens bästa kunde få råda i större utsträckning. Då skulle sannolikt det sekulära tänkandet få större utrymme tills våra barn närmar sig vuxen ålder. Är det till våra unga kvinnors bästa att bära slöja? Är du helt säker på ditt svar? Om du tycker att det är bra, borde inte i så fall pojkar också bära slöja? Varför inte? Hur hanterar vi, i det sekulära Sverige, utmaningen att många människor i Sverige utsätts för oacceptabel religiöst kopplat förtryck?
http://www.gp.se/ledare/slöjan-sprids-med-brutala-metoder-1.3534234

Barnens bästa, jämlikt, bör alltid stå i fokus. Barn som matchas positivt framåt har stora förutsättningar att bli positiva och självförsörjande äldre samhällsmedborgare. Det är också mycket enklare att vägleda ett barn i en positivare riktning än att göra det samma med en +16 åring.

Precis som många andra blir jag både ledsen och arg när jag tar del av tragiska berättelser där barn far illa. I det bifogade fallet häpnas jag över att föräldrarna tidigare förlorat vårdnaden av två barn men samtidigt inte tidigare över ett mer utsatt funktionshindrat barn. Om vi bortser ifrån det oacceptabla som berörd socialsekreterare utsatts för är det viktigt att förstå att pengar har stor betydelse i alla människors liv. När föräldrar får höga ersättningar för att vårda sina egna barn utsätter det faktumet barnet för särskild risk. Pengar som motiv för att ta hand om sina egna barn är inga lämpliga motiv. Kärlek och en självklar ansvarskänsla är det som ska vägleda föräldrauppgiften. De allra flesta föräldrar klarar som tur är av att ta den kärleksfulla fostrande och omhändertagande rollen.
http://www.dn.se/arkiv/stockholm/hon-fick-63000-kronor-i-ersattning/
http://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/vem-varnar-barn-i-fara-om-priset-ar-dodshot/
http://www.sydsvenskan.se/2016-08-06/polisen-prioriterar-bort-de-salda-flyktingbarnen

Populism
I den nya medievärlden där enskilda människor, särskilt kändisar, sprider sitt tyckande enkelt och snabbt till många andra människor har demokratins jordmån blivit komplexare än förr. Stå-upp komiker, författare, musiker, krönikörer med flera öser ut åsikter som ofta saknar faktabaserat stöd. Dessa känslostyrda och inte faktabaserade åsikter kan med rätta klassas som populistiska. Oftast kopplas dessa enfaldiga och missvisande förenklingar till så kallade "högerpopulister". Oavsett om de som kommunicerar svåra budskap på det sättet är "höger", "vänster" eller "kändis" tyckare så kan de rättvist klassas som populister. Det gäller dock att hålla tungan rätt i munnen när man kastar ur sig "populistetiketter".

Långt ifrån alla som påklistras populistiska etiketter kan belastas med att vara det. Många av de populistanklagade har verklighetsobservationer och fakta som de klarar av att enkelt kommunicera till många som lyssnar. Om man inte gillar vad de säger gör man klokt i att bemöta dem med andra fakta och hållbara argument. Bara så har man en bra chans att begränsa en utveckling man räds men som faktiskt har stöd i mätbara fakta. Men hur får vi en intelligentare debatt i en värld där till exempel kändisar bara öser ur sig åsikter? De är ju inte som kungahuset, som sedan politiska överenskommelser 1973, är kloka nog att offentligt ligga mycket lågt med åsikter om något förutom om kärlek, sorg och lovord vid statsbesök, superlativ vid invigningar och rundsnack utan en position om det mesta. Som sagt, det är dumt att försöka reducera alla politiska motståndare till simpla populister.
http://mobil.unt.se/ledare/den-populistiska-tidsandan-4323548.aspx
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Populism
https://politologerna.wordpress.com/2013/06/07/kungligheterna-och-politiken/

Reformagenda
Hur ska Sverige klara av att genomföra alla nödvändiga reformer i det svaga parlamentariska läge riket har redan idag, och som sannolikt blir värre efter nästa val? Intressant utspel från Uppsalaprofessorn, emeritus, Leif Lewin om att Centerpartiet och Liberalerna kan ses som regeringsalternativ i det läge vi har nu. Kan det ses som något annat än eventuellt önsketänkande? Han kan inte ha läst boken "jag är den jag är" skriven av Centerpartiets förra partiledare Maud Olofsson... Verkligheten är komplexare än vad till exempel en opera på Kungliga operan kan förmedla.

http://www.svd.se/statsvetare-sa-kan-mittenpartierna-ta-over/om/det-nya-politiska-laget
http://www.adlibris.com/se/bok/jag-ar-den-jag-ar-9789146224600


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar