torsdag 2 februari 2017

Skrota bidragssystemen

Snabbrörlighet och konsensus
Hur rör man sig rimligt fort med förankring? Har Sverige varit duktiga på just det tidigare? Har svenskar varit särskilt duktiga att bygga lösningar från ax till limpa? Ja, det vill jag påstå. Centerpartiets och Socialdemokraternas folkrörelser gjorde stor förankringsnytta. Svensk ingenjörskonst, konsensusambition och pragmatism har gjort just svenskar imponerande duktiga på att skapa väl fungerande system. Olika system både för att affärsmässigt utnyttja möjligheter och för att administrera offentlig verksamhet.

I en föränderlig värld krävs också anpassningar av system eller helt nya då ny teknologi helt skapat förutsättningar att göra det som tidigare inte var möjligt. Är det politiska systemet duktiga på att se växande och allvarliga problem? Om svaret är ja, varför har en liknande utredning som bifogad, om hur våra bidragssystem mjölkas av mer eller mindre organiserad brottslighet, inte gjorts tidigare? Länge har det varit uppenbart att liknande piratverksamhet pågår. Problem måste lösas! Man måste våga och orka ta i liknande problem även om man som i LSS-debatten får en del debattörer emot sig som opportunistiskt försöker vinna sympatipoäng på att påstå sig bättre stå upp för våra svagaste. Grova stölder från våra bidragssystem avsedda att stötta våra svagaste måste kraftigt bekämpas! Både för att försvara möjligheten att bra stötta våra svagaste men också för att bekämpa farlig organiserad brottslighet! Hur kan det vara svårt att förstå? Hur kan problemlösning av allvarliga problem gå så sakta som i dagens Sverige? Vinner man inte val genom problemlösning? Är det så dumt att om en person inte själv ser eller upplever stora problem, då finns de inte. Även om de utifrån fakta beskrivits väl.
http://da.se/2017/02/brottsligheten-hotar-systemet/

C problem och lös dem
Till skillnad från en del partikamrater anser jag att systemtänkande är något positivt. Det är svårt, komplext och kräver mycket samarbete för att bli framgångsrikt. Lyckas man så är belöningen stor. Stora delar av svenska företagsframgångar är just framgångar för en bra affärsidé satt i ett systemsammanhang. En av de tidigaste lärdomarna jag fick av min mentor var just insikten i svensk förmåga att skapa bärkraftiga system. Framgångsrik ingenjörskonst kan man se det som. Som med allt kan man använda sitt kunnande till både bra och dåliga saker. Sveriges stora utmaningar kräver klar probleminsikt och systematiskt reformarbete. Eftersom regeringen inte genomför den migrations- och Integrationskonferens jag länge efterfrågat är det toppen att Tino Sanandaji nu faktabaserat beskriver läget i landet och kommer med egna förbättringsförslag. Kan de bli föremål för politiskt konsensusarbete för att lösa problem? Sannolikt inte, han är väl inte ansedd som PK av vissa....
https://ledarsidorna.se/2017/02/recension-av-tino-sanandajis-bok-massutmaning/

Hållbarhet
Är det generella sociala skyddsnätet värt att försvara? Vilka reformer krävs då kopplade till våra bidragssystem? Och hur kan man tro att det finns någon hållbarhet i liknande system om de som inte rimligen ska ha rätt till dem får rätt till dem? Ibland havererar system som tidigare fungerade väl. Då måste nya system skapas! Reformera bidragssystemen och reducera antalet bidragsformer till maximalt fem! Skrota de bidragssystem som finns och gör några få nya utifrån "ett vitt papper"! Det klarar vi! Vi är fortfarande väldigt duktiga på att skapa systemlösningar!
http://www.dagensjuridik.se/2017/02/har-papperslosa-som-haller-sig-undan-avvisning-ratt-till-bidrag-hfd-provar-fragan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar