fredag 3 mars 2017

Incitamentsreform

Som man ropar får man svar
Nu har jag varit politiskt engagerad i ett politiskt parti i tio år. Som +40 åring valde jag att också ta all min erfarenhet och mitt engagemang in i politikens särskilda värld. En värld där de flesta ledande politiker började sin politiska bana redan i ungdomsförbund. För mig stod det då klart att Sverige och Europa stod inför ett stort paradigmskifte som redan inletts. Ett paradigmskifte från industrisamhället, fortfarande ett mycket analogt samhälle och ett samhälle styrt av anglosaxiska värderingar till ett digitalt, globalt och tjänsteorienterat samhälle där asiatiska, främst kinesiska, värderingar tar mycket makt. Den utvecklingen hade redan kommit långt 2006 men den har stärkts kraftigt. Och hur många murar än vissa väljer att bygga runt sina länder kommer denna utveckling att fortsätta och vi lever redan i en ny världsordning. Det är bara västländernas politiska system som vägrat inse, eller i vart fall misslyckats att hantera, den nya tidens krav på reformer. Trist för oss Européer där allt fler får det allt sämre samtidigt som många i Asien och Afrika får det allt bättre. En utveckling som självklart hade kunnat undvikas om politiken gjort ett bra arbete. Bra att antalet medelklass i världen kraftigt ökar men det hade inte behövt bli på medelklassen i västvärldens bekostnad.

Personligen tror jag att ett av huvudskälen till att Europa misslyckats med denna nödvändiga omställning och nutidsanpassning är att de ledande politikerna runt om i många Europeiska länder är "politiska broilers". De har helt enkelt inte själva varit direkt i verkligheter, som arbetskraft i någon form, och känt av förändringen på "marken". Det är oklokt att tro att man kan läsa och lyssna sig till förståelse. De flesta människor förstår på riktigt endast när vi själva upplever något. Att låtsas som att man förstår är en vanlig politisk retorik för att försöka visa empati och vinna röster. Att verkligen rimligt bra förstå vad som händer är något annat.

Europa är i desperat behov av kraftiga reformer. USAs mycket tydligare marknadsekonomi och större rörligare arbetsmarknad är i en mycket bättre situation än ett splittrat Europa. Det är ett faktum med eller utan Trump som USAs president. Glöm inte bort att Sveriges befolkning i princip inte finns ur ett globalt perspektiv! Och hela Europas befolkning utgör "bara" runt 7% av världens befolkning. Den som inte jobbat och rest runt om i världen kan nog ha lite svårt att greppa dessa storheter och relativa perspektiv. USAs befolkning är mindre, yngre, talar engelska eller spanska och är betydligt flexiblare. Var är de nödvändiga reformerna? Är de kanske påväg fem över tolv?
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/haer-aer-tre-reformer-som-demokratiserar-eu-26086
http://www.di.se/nyheter/eu-har-ar-unionens-framtid/
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Världsdelar_och_kontinenter

Reformfokus i Sverige
Går det att sammanfatta mina tio praktiska politiska år och all annan erfarenhet i en övergripande reformsordination för Sverige? Ja. Det mest fundamentala skifte Sverige måste genomföra är att ställa om det offentliga systemet från att "ge fisk" till att vara incitamentsorienterat. Mycket tydligare och alltid koppla rättigheter till skyldigheter. Ett sådant kraftfullt paradigmskifte skulle garanterat kunna försvara och utveckla vårt samhälle positivt. Våra äldre generationer förstod hur viktigt detta är, för så byggdes svenskt generellt välstånd upp. Allt var inte sämre förr! I dagarna har regeringen gjort någon kompromisslösning om hur skötsamma afghanska ensamkommande ska kunna få stanna utan asylskäl. I en rättssäker och "rättigheter och skyldigheters"-kultur ska vi väl vara tydliga med att 0-tolerans gäller avseende brott under prövningstider av asyl. Om asylskäl avslås efter rättssäker utredning har man ingen chans till omprövning om man begått brott. Är inte det en rimlig ordning där rättigheter matchas med den självklara skyldigheten att som andra invånare följa lagen?

För att snabba upp den svenska incitamentsreformen tycker jag att en kraftig förenkling av de svenska bidragssystemen ska genomföras. Skrota de flesta och utforma Max sex varianter. Inte minst borde det kunna innebära ett kraftigt minskat behov av biståndshandläggare som med fördel i stället kan jobba inom omsorg och vård som "skriker" efter personal.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bidrag
http://www.kommunrating.se/blog/?p=1193
http://stefanhanna.blogspot.se/2016/10/fran-bidrag-till-bidragande.html?m=1

Sveriges första kvinnliga statsminister
Vem är statsministerkandidaten som kan leda Sverige mot ett övergripande incitamentssystem som uppmuntrar positivt beteende? Idag finns det bara tre personer som skulle kunna leda Sverige på denna viktiga och nödvändiga väg. Det är våra tre kvinnliga starsministerkandidater Magdalena Andersson, AKB eller Annie Lööf. Vem av dessa blir ordentligt historiskt ihågkommen i denna lilla, lilla, lilla men fantastiska del av världen? Personligen är jag glad över att inte Mona Sahlin blev den personen.
www.expressen.se/nyheter/sorgliga-slutet-pa-en-enastaende-karriar/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar